Råd och tips

Råd och tips

 

Här publicerar vi råd och tips som kan vara värdefulla att ta del av. Läs gärna igenom dem innan du vänder dig till oss med din fråga - kanske är den redan besvarad!

 

____________________

 

Umgänge och vårdnad av barn

 

Barnets bästa

Vid beslut om vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa vara avgörande enligt Föräldrabalken. Även i Barnkonventionen är barnets bästa en av de grundläggande principerna.

 

Vårdnad

Utgångspunkten i Föräldrabalken är att barn från födseln står under vårdnad av båda föräldrarna om dessa är gifta med varandra. Är föräldrarna inte gifta med varandra har modern ensam vårdnad.

 

Vid skilsmässa kan det, när det förekommer gemensamma barn, uppkomma frågor om barnets boende. Även efter en skilsmässa är utgångspunkten att den gemensamma vårdnaden ska bestå.

 

Det är upp till föräldrarna att bestämma hos vem barnet ska bo. Föräldrarna ska ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Barnet kan bo växelvis hos föräldrarna, vilket innebär att barnet bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna.

 

Separerade föräldrar som inte kommer överens kan upprätta ett samarbetsavtal angående frågor som rör vårdnaden av barnet, boende och umgänge. Ett sådant avtal kan verkställas av domstol. Domstolen kan även se till att en medlare blir utsedd för att en samförståndslösning ska nås som är förenlig med barnets bästa. Däremot kan domstolen inte besluta om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig det.

 

Umgänge

Om det inte föreligger gemensam vårdnad har barnet rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos. Detta umgänge kan bestå av att föräldern träffar sitt barn eller annan form av kontakt. Det är båda föräldrarnas ansvar att se till att barnet får umgänge med den förälder som barnet inte bor hos.

____________________

 

Asyl och uppehållstillstånd

Vad är asyl?

Med asyl avses ett uppehållstillstånd som beviljas en utlänning därför att han eller hos är flykting eller alternativt skyddsbehövande. Asylsökanden är alltså den som tagit sig till Sverige och ansöker om skydd (asyl) här, men som ännu inte har fått sin ansökan avgjord.

Vem kan få asyl?

Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd.

Vilka krav ställs?

Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk tillhörighet eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp och inte kan eller, på grund av sin fruktan, inte vill använda sig av detta lands skydd. Vid bedömningen av om allvarlig fruktan föreligger, utgår man ifrån situationen i hemlandet. En bedömning utifrån objektiva faktorer görs och risken för förföljelse vid återvändandet beaktas. En förutsättning för uppehållstillstånd är att förhållandet i hemlandet består och att det finns skäl att anta att en sådan förföljelse kommer att upprepas.

Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som, utan att vara flykting, befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att det finns en grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden, tortyr eller förnedrande behandling.

 

Med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som befinner sig utanför sitt hemland därför att han eller hon i hemlandet löper allvarlig risk att skadas på grund av urskiljningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt och utlänningen inte kan eller vill använda sig av hemlandets skydd.

Centralt vid bedömningen om en person är flykting eller alternativt skyddsbehövande är om hemstaten har möjlighet att erbjuda ett effektivt skydd, oavsett om det är staten eller någon annan som hotet härrör från. Migrationsverkets bedömning görs med utgångspunkt i LIFOS, migrationsverkets rätts- och landinformationssystem.

I fall som berör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Barns asylskäl prövas särskilt; ett barn kan ha andra asylskäl än föräldrarna. Utredningen anpassas efter barnets ålder, hälsa och andra omständigheter.

Vad innebär uppehållstillstånd?

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt ovan angivna krav ska vara antingen permanent eller gälla i minst tre år. Permanent uppehållstillstånd innebär en rätt att bo, arbeta och leva i Sverige på samma villkor som alla andra som är bosatta i Sverige. Vid tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller denna rätt endast under viss tid.

Uppehållstillstånd med hänsyn till synnerligen ömmande omständigheter

Asylsökande kan undantagsvis beviljas uppehållstillstånd, trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter som är direkt knutna till deras personliga förhållanden, som synnerligen allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet.

En samlad bedömning av sådana omständigheter kan alltså leda till uppehållstillstånd. För barn gäller att uppehållstillstånd kan beviljas om det föreligger särskilt ömmande omständigheter.

____________________

 

Hyresrätters skick och slitage

 

Följande information utgår från att hyresgästen har ett förstahandskontrakt på bostadslägenhet, och att det inte endast rör sig om en fritidsfastighet, samt att lägenheten inte utgör en del av hyresvärdens egen bostad.

Vad kan en hyresgäst begära av sin hyresvärd?

 

Fullt brukbar

 

För det första är hyresvärden skyldig att se till att lägenheten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet, d.v.s. att utgöra en bostad för hyresgästen. En hyresgäst har t.ex. inte rätt att begära att lägenheten har persienner.

Lägsta godtagbara standard

 

För det andra måste hyresvärden se till att lägenheten håller åtminstone minsta godtagbara standard. Detta innebär att följande ska finnas:

1. Tillgång till värme.

 

2. Tillgång till varmt och kallt vatten för hushåll och hygien.

 

3. Avlopp.

 

4. Handfat, toalett och tvättställ samt badkar eller dusch.

 

5. Tillgång till el.

 

6. Matlagningsmöjligheter, spis, diskho, kylskåp, förvaringsutrymmen och avställningsytor.

 

7. Förrådsutrymmen i huset eller i närheten av det.

 

8. Tvättmaskin eller en tvättstuga i huset eller inom rimligt avstånd från den.

 

För att lägenheten ska hålla minsta godtagbara standard krävs dessutom att huset uppfyller följande krav:

1. Det ska inte ha några brister i fråga om hållfasthet, d.v.s. huset ska inte enkelt ”gå sönder”.

 

2. Det ska inte ha några brister som inte skäligen kan godtas när det gäller brandsäkerhet.

 

3. Det ska ha godtagbara sanitära förhållanden, t.ex. ska inte ohyra finnas i husets lägenheter.

 

Det är möjligt att avtala om att lägenheten ska hålla högre standard än det som anges ovan, men inte att den ska hålla lägre standard.

Tapetsering, ommålning m.m.

 

För det tredje krävs att hyresvärden med skäliga mellanrum tapetserar och målar om samt utför de reparationer som kan begäras. Hur ofta som hyresvärden ska göra det här beror på hur snabbt lägenheten försämras genom ålder och användning. Normalt sett ska tapetsering ske med 10–15 åriga intervall. Hyresvärden är dock inte tvungen att göra de här sakerna, om något annat står i hyresavtalet, och

a) hyresgästen hyr ett helt hus eller en lägenhet inom en s.k. ägarlägenhetsfastighet, eller

 

b) hyresavtalet innehåller en förhandlingsklausul och det finns en s.k. förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen.

 

Vad kan hyresvärden begära av en hyresgäst (d.v.s. vilka är hyresgästens skyldigheter)?

 

Allmänna utgångspunkter

 

Hyresgästen har en vårdplikt under hyrestiden. Det innebär att hyresgästen ska ta hand om lägenheten utifrån vad som är skäligt. Ett visst slitage är alltså hyresvärden tvungen att godta. Detta kallas för ”normalt slitage”. Det ovanstående innebär mer konkret att hyresvärden bl.a. måste godta följande:

· Visst slitage, som märken, på väggar, golv och tak. Däremot, enligt Högsta domstolen, inte sprickor i ett badkar.

 

· Permanenta smuts- och fettfläckar på väggar.

 

· Hål i väggar, t.ex. p.g.a. upphängning av tavlor och hyllor.

 

· Slitage på strömbrytare, lås och vattenkranar p.g.a. normalt användande.

 

Dessutom måste hyresvärden godta följande åtgärder såvida inte lägenhetens bruksvärde minskar:

· Målning,

 

· Tapetsering,

 

· Andra jämförliga åtgärder, t.ex. montering av persienner, byte av golvlister, läggning av heltäckningsmattor, byte av innerdörrar och uppsättning av träpaneler.

 

Exempel på när bruksvärdet minskar: Om arbetet inte utförs fackmannamässigt eller om extrema färger används.

Städning och rökning

 

Vidare ingår i vårdplikten att hyresgästen ska städa regelbundet. Om hyresgästen röker ökar kraven på hur ofta hen ska städa och hur omfattande städningen ska vara. Det finns även krav på att hyresgästen i så fall ska vädra lägenheten. Slutligen bör noteras att en ”omåttlig” rökning kan leda till skador som inte betraktas som normalt slitage.

Informationsplikt

 

Informationsplikten innebär att hyresgästen måste informera hyresvärden om skador. När det gäller akuta skador, t.ex. vattenläckor, måste hyresvärden informeras genast när en skada inträffar. Vid andra typer av skador krävs att hyresgästen hör av sig till hyresvärden inom skälig tid. Hur lång tid beror på omständigheterna.

____________________

 

Sambofrågor

 

När är man sambo?

 

Sambor är två personer som bor tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden. Ingen i paret får vara gift. För att vara sambos måste paret ha bott ihop i minst 6 månader. Det spelar ingen roll om paret flyttat tillsammans under tiden. Om ett par bor tillsammans och har gemensamma barn antas de vara sambos. När dessa förhållanden är uppfyllda, räknas paret som sambos i lagens mening. Ingen anmälan måste göras. Begreppet sambo omfattar inte inneboende. Inneboende definieras som en person som har ett hyresavtal med den som i första hand hyr eller äger lägenheten eller huset.

 

Ett samboförhållande upphör när paret flyttar isär, en part avlider eller om åtminstone en av parterna gifter sig.

Att leva som sambos

 

Som sambos äger parterna sin egen egendom och är ansvariga för sina egna skulder. Det finns alltså inga skyldigheter mellan dem. Viss egendom är dock så kallad samboegendom. Samboegendom är den egendom (bostad och bohag) som samborna skaffat för gemensamt bruk. Bohag är all lös egendom som parterna köpt för att använda tillsammans, såsom möbler eller hushållsmaskiner. Om en av samborna använder egendomen mycket mer än den andre, kan egendomen istället anses vara den sambons privata egendom.

 

Om ett samboförhållande upphör, kan vardera part begära bodelning. Vid en bodelning delas värdet av samboegendomen lika mellan parterna. För att reglera hur en bodelning ska gå till kan man i förväg skriva ett samboavtal. I ett samboavtal kan man reglera vad som ska vara samboegendom. Man kan alltså undanta saker från bodelningen. Man kan däremot aldrig skriva över saker till sin partner eller skriva att något är samboegendom som inte omfattas av det begreppet. Samboavtalet fungerar alltså som ett förtydligande av vad varje person äger som enskild egendom och vilken egendom som ska anses vara samboegendom.

 

Vid en bodelning dras först gemensamma skulder av från summan av samboegendomen. Sedan delas resterade egendom lika mellan parterna. Vill den ena parten inte avstå viss egendom, till exempel en kaffebryggare, kan han eller hon istället ge pengar till motsvarande värde av kaffebryggaren till den andra parten.

 

Gemensam bostad som inte är samboegendom utan enskild egendom kan övertas av den sambo som behöver den bäst. Denna typ av övertagande kan dock i princip bara ske om samborna har gemensamma barn.

Arv som sambo

 

Om en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att begära bodelning. Släktingarna till den avlidne kan inte begära att bodelning ska ske. Den efterlevande sambon måste ta ställning till om det är ekonomisk fördelaktigt att begära bodelning eller ej. Begär den efterlevande sambon inte bodelning, är den egendom som han eller hon köpt sin egen och det den avlidne sambon köpt är dennes. Det finns då ingen samboegendom. Det är alltså fördelaktigt att begära bodelning om den avlidne har köpt större del av samboegendomen än den efterlevande sambon.

 

Om samborna har gemensamma barn eller om den avlidne sambon har egna barn, får barnen den summa som den avlidne skulle fått vid bodelning. Är ett gemensamt barn under 18 år, ärver den efterlevande sambon andelen som barnet skulle fått med förvaltningsskyldighet tills barnet är myndigt.

____________________

 

När har du som konsument rätt att lämna tillbaka eller byta en vara som du har köpt?

Reklamationsrätt

 

Om du upptäcker ett fel på din vara, till exempel att den är trasig, har du som regel rätt att få felet åtgärdat. Felet måste ha funnits vid avlämnandet av varan, även om det visat sig först senare. Om felet visar sig inom sex månader från avlämnandet, anses det ha funnits redan vid avlämnandet, såvida inte säljaren kan bevisa att felet uppkommit senare. Sexmånadersregeln gäller inte varor som normalt försämras inom två månader, till exempel livsmedel. Om felet visar sig efter sex månader, är det din skyldighet att bevisa att felet fanns redan vid avlämnandet.

 

Reklamation, det vill säga ett meddelande om felet till säljaren, bör göras inom två månader från det att du märkt felet. Annars kan du förlora din reklamationsrätt. Reklamationsrätten varar som mest i tre år från köpet.

Öppet köp och bytesrätt

 

Det finns ingen skyldighet för butiker att låta dig lämna tillbaka eller byta en köpt vara. Du har bara rätt till öppet köp och/eller byte av en vara om butiken erbjuder det. Det är även upp till butiken att bestämma hur lång tid du har på dig.

Ångerrätt

 

Ångerrätt är inte samma sak som öppet köp eller bytesrätt. Vid distansköp, till exempel köp via internet, telefon eller hemförsäljning, har du alltid 14 dagars ångerrätt. Anledningen till det är att du vid ett sådant köp inte har samma möjlighet att kontrollera varan innan du köper den. Ångerfristen börjar löpa när du tar emot varan och säljaren har informerat dig om din ångerrätt. Om du inte har fått tydlig information om den rättigheten, har du rätt att ångra köpet i upp till ett år.

Det finns några varor och tjänster som är undantagna från ångerrätten. Några exempel är livsmedel, catering, tidningar, transporter samt idrotts- och kulturevenemang.

____________________

 

Arv och testamente: Vad gäller om det inte finns något testamente vid dödsfall och vad kan regleras genom testamente?

 

När det inte finns testamente

 

I första hand:

De som i första hand har rätt till den avlidnes kvarlåtenskap är den avlidnes barn. Finns det flera barn, ska kvarlåtenskapen delas lika mellan dem. Den del av kvarlåtenskapen som varje barn får är barnets arvslott. Summan av alla arvslotter utgör hela kvarlåtenskapen. Om något av barnen har avlidit, men har egna barn, delar dessa lika på den arvslott som skulle ha tillfallit det avlidna barnet.

 

I andra hand:

Om den avlidne inte har några barn, ärver den avlidnes föräldrar hälften var av kvarlåtenskapen. Om någon av föräldrarna har avlidit, ska den del av kvarlåtenskapen som skulle tillfallit den föräldern fördelas mellan den avlidnes syskon. I händelse av att något av syskonen avlidit, ska den del som hade tillfallit det syskonet istället tillfalla hans eller hennes barn.

 

I tredje hand:

Om den avlidne varken har barn eller föräldrar i livet, ska hans eller hennes kvarlåtenskap fördelas mellan mor- och farföräldrarna. Morföräldrarna får hälften av kvarlåtenskapen och farföräldrarna den andra hälften. Om någon av morföräldrarna avlidit, tillfaller den del av kvarlåtenskapen som skulle ha tillfallit denne istället den avlidnes mostrar och morbröder. Skulle det inte finnas någon moster eller morbror i livet, tillfaller den delen av kvarlåtenskapen den andra morföräldern. Om båda morföräldrarna avlidit, tillfaller kvarlåtenskapen farföräldrarna. Motsvarande gäller om någon av farföräldrarna avlidit.

 

Om den avlidne var gift:

Om den avlidne var gift vid dödsfallet, ska den avlidnes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken. Finns det särkullbarn (barn till den avlidne men inte till den efterlevande maken) har dessa rätt till sin arvslott omedelbart. Observera att reglerna om makes arvsrätt inte gäller för sambor. En sambo saknar därmed arvsrätt.

 

Vad kan regleras i ett testamente?

 

Genom testamente är det möjligt att själv reglera vem som ska få ärva. Rätten att testamentera bort sin egendom är dock begränsad. Det finns tre inskränkningar i den rätten:

 

1) Har testatorn barn, har dessa alltid rätt till sin laglott. Laglotten utgörs av hälften av den förmögenhet som annars skulle ha tillfallit barnet (arvslotten). Om ett barn har avlidit, har dennes barn i sin tur rätt till det avlidna barnets laglott. Exempel: Vid sin död är Anders ogift och efterlämnar två barn samt en förmögenhet om 100 000 kr. Barnens arvslott är 50 000 kr var. Anders kan som mest testamentera bort 50 000 kr, eftersom barnen alltid har rätt till sina laglotter, som här blir 25 000 kr var.

 

2) Om testatorn är gift, kan han eller hon som mest testamentera bort halva värdet av makarnas gemensamma giftorättsgods, oavsett om testatorn äger giftorättsgods till ett högre värde än sin make.

 

3) Efterlevande make har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidne maken få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med egendomen som den efterlevande maken fick vid bodelningen eller som är den efterlevande makens enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp. Prisbasbeloppets storlek varierar, men brukar vara mellan 40 000 kr och 50 000 kr. Exempel: Anders och Sara är gifta. Deras gemensamma giftorättsgods är värt 200 000 kr. De har ingen enskild egendom. Anders kan som mest testamentera bort 40 000 kr, eftersom Sara alltid har rätt till fyra prisbasbelopp (40 000 x 4 = 160 000 kr). Om Sara har enskild egendom värd 20 000 kr, kan Anders testamentera bort 60 000 kr. Exemplet utgår från att prisbasbeloppet är 40 000 kr.

____________________

 

Besittningsskyddet för hyresgäster i bostadslägenheter

 

Besittningsskyddet innebär att en hyresgäst som hyr en bostad inte kan sägas upp från bostaden

om inte ett av vissa undantag gäller. Det kallas att hyresrätten är förverkad, vilket den blir

om:

 

• Hyresgästen dröjer med att betala hyran i mer än en vecka efter förfallodagen. Ha i

åtanke att dröjsmål med betalning ändå kan påverka framtida hyresvärdars vilja att

hyra ut.

• Hyresgästen säljer lägenheten, lämnar lägenheten till annan, ställer någon annan i sitt

ställe (andrahandsuthyrning) utan samtycke från hyresvärden och inte rättar sig efter

tillsägelse.

• Hyresgästen använder lägenheten till annat än bostad.

• Hyresgästen, eller andrahandshyresgäst, bidrar till att ohyra sprids i lägenheten eller

för in sådant i lägenheten.

• Hyresgästen eller andrahandshyresgäst vanvårdar lägenheten eller orsakar störningar

i boendet. Exempel på sådant kan vara högt oljud (skällande hundar eller musik på

hög nivå) som inte rättas efter tillsägelse, vid upprepade tillfällen.

• Hyresgästen vägrar hyresvärden tillträde till lägenheten utan giltig ursäkt, när

hyresvärden måste ha tillträde för att utöva tillsyn. Exempelvis för att utföra

förbättringsarbeten eller reparationer.

• Hyresgästen och hyresvärden har avtalat om något särskilt utanför lagtextens

tvingande regler, det är särskilt viktigt för hyresvärden att villkoret följs och

hyresgästen åsidosatt det. Här måste det finnas en tydlig koppling mellan villkoret

och hyresförhållandet, exempelvis att lägenheten ligger i ett allergianpassat hus och

hyresgästen tar in ett husdjur.

• Hyresgästen eller annan använder lägenheten för kriminell verksamhet eller för

tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning.

 

Vill en hyresvärd säga upp hyresavtalet måste det ske skriftligen. Det är annars inte en giltig

uppsägning och hyresavtalet består.

 

____________________

 

Bouppteckning efter dödsfall

 

Vad innebär en bouppteckning?

 

Efter ett dödsfall ska dödsboet upprätta en handling som kallas bouppteckning. Innebörden av den handlingen är att man sammanställer den avlidnes och den eventuella efterlevande makan/makens tillgångar och skulder. En bouppteckning är en legitimationshandling som säger vem som har rätt att företräda dödsboet och kan ofta behövas för att banker ska ge tillgång till den avlidnes konton.

 

Vem kan upprätta en bouppteckning?

 

En bouppteckning kan upprättas av en begravningsbyrå, en jurist eller dig som privatperson. Om det sker privat utses förslagsvis en person som känner till dödsboets egendom väl till bouppgivare. Bouppgivaren ansvarar för att lämna uppgifter om dödsboet. Två utomstående förrättningsmän ska utses av bouppgivaren. Dessa ska inte vara familjemedlemmar eller ha rätt att ärva av dödsboet. En förrättningsman får inte samtidigt förvalta dödsboet. Förrättningsmännens uppgift är att intyga att bouppteckningen har gått rätt till.

 

För dig som vill upprätta en bouppteckning privat finns blanketter på Skatteverkets hemsida.

 

Efter att bouppteckning har upprättats

 

Upprättas en bouppteckning privat ska den skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. De handlingar som ska skickas in är själva bouppteckningen i original, bestyrkta kopior eller original av testamenten, kallelsebevis till bouppteckningsförrättningen, arvsavståenden och liknande samt eventuell fullmakt i original. Om du har tagit hjälp av en begravningsbyrå eller jurist behöver du inte själv göra detta.

 

____________________